Den senaste tiden har jag levt i min arbetslösa bubbla. Jag har gått tillbaka till en 14 årig white trash brud och slagit rekord över mig själv. Har haft flera dagars ångest och önskat mig själv död (nästan). Insett att jag är helt omdömeslös när jag får några droppar alkohol i blodet och nu får jag dras med infektion down there som även spritid sig till njurarna. Ligger och kvider som en skadeskjutet rådjur ibland. Okej, svält i afrika, fattiga barn, bla bla. Saken är den att jag tycker inte så synd om mig själv. Jag är mest lite rädd för vad jag till slut kan tänkas utsätta mig själv för. "Ja, ja, jag följer självklart med dig till din minibuss som står parkerad någonstans som jag inte vet vart det är!"
Nu är det i alla fall höst snart och då känns det som att jag brukar gå i ide. Hoppas på det även denna höst. Over and out!