vi mot döden

ingen vet hur djupt vi drack vår tonårssprit
hur långt under botten vi var
varför skulle vi döva det enda vi kände?
ensamhet
det som sitter fastnaglat än idag
som aldrig suddades ut
jag ser inte slutet på din resa
alla ska vi en gång dö
men det är inte alla som lever

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0