jag har undvikit att gå in här på min blogg på ett tag med risk för förndering. men nu skriver jag ändå för att jag har ett stort behov av att tänka på något annat än en jobbig sak som nyss hänt. hittills i hemsedal så har jag mest haft ångest faktiskt. först träffar jag ett creep som är medlem i Guilderberg (typ som Skulls) som hotade mig till livet om jag inte tog tillvara på ett kors jag hade i örat. helgen efter gör jag en så pinsam sak att jag inte ens kan få ner det i ord. eller en och en.. flera! hela kvällen var misär som jag helst aldrig nämner igen. jag vill helst gräva ner mig långt under jorden och komma upp om sisådär 10 år när jag ska skaffa familj. kände i den stunden att det är bra att man bara lever en gång. nu vet jag inte lika säkert.