okej, nu känner jag att mitt liv borde bli som vanligt igen. jag borde sluta vara kär i en omöjlig kärlek och jag borde starta vara mig själv igen. sluta med detta kärlekstjaffset. passar inte så bra på mig om jag ska vara ärlig. gillar inte riktigt att bli kastad hit och dit med som en trasa. changes, my darlings! från och med nu så ska jag upptäcka utbudet i denna stad. borde ju finnas någon som kan få mig på fötter igen liksom. känner liksom inte riktigt igen mig själv när jag blir såhär fjantig. för ja, jag har varit fjantig och blivit lurad. där har ni det. inte alltid stark utan jag och mina sönderblonderade hjärnceller har blivit lurade. snopna blev vi allihooooopa, allihooopa, allihoooopa! dock är det rätt skönt att komma till insikt om att man haft fel och hoppats fel. det är i sånna här situationer jag älskar att vara mig. släppa allt det jobbiga för att gå vidare på några minuter. tvinga sig själv till att tänka klart liksom. se hur det ser ut utifrån. "åh, jag älskar dig!" och så vips hoppar man isäng med en "gammal" flamma. som jag har lurat andra blir jag nu själv lurad. fy på mig Lovisa Håkansson. skärpning! man ska liksom inte gå på sina egna lur. då har man misslyckats oerhört alltså. just nu hade det varit bra om jag inte jobbade imorgon så jag kunde gått ut och druckit och letat efter nattligt sällskap. istället ligger jag i sängen och försöker förstå mig på situationen som har blivit nu. krash boom bang än en gång. imorgon däremot så kommer jag vara back on track liksom. på söndag kommer jag förhoppningsvis skriva något av er smak. I'm back again!