döm mig inte för att jag försöker visa upp en bra sida inför kärleken i mitt liv. smink täpper även denna kväll igen mina porer för att fixa en slätare hy, mascara förlänger och förskönar mina ögonfransar och läppglanset får mina läppar att glänsa och smaka gudomligt. allt detta för att i mitt sjuka sinne får det mig att känna mig bättre till mods. bättre att känna sig någotlunda bättre än att känna sig som en snörvlande småbarnsmorsa från förorten. (inget fel med dem) mina grannar borde för övrigt älska mig när jag står och byter om. finns ju nämligen inga gardiner eller liknande som skyler min nakna nuna. usch och fy Lovisa Håkansson!