jag har varit ledig idag och har egentligen haft all tid i värden att skriva massor i bloggen. om känslor och sånt. om glädje och lycka. om irritation och frustration, men jag kände någonstans att det kommer ut fel. det blir respektlöst eftersom att jag vet att en viss person läser. jag vill så gärna visa respekt, men jag vill samtidigt skriva. skriva av mig. en person som jag egentligen vill skriva till och be om ursäkt för att denna någon kom emellan ett trasigt förhållande. kom i kläm och blev sårad. jag vill egentligen skriva, men jag har ingen rätt till det. det hade inte gjort något bättre. hade nog bara blivit värre tror jag. jag har ingen rätt att lägga mig i. jag har ingen rätt att tycka synd om eller känna för, men ändå gör jag det. jag vet ite om jag har gjort rätt eller fel i denna situationen. jag vet bara att internet och bloggar kan missuppfattas. de kan såra som fan.

idag gjorde lyckan mig optimal när jag inhandlade vackra ting. de hängde framför mig i min faviritsacondhandbutik här i oslo och skrek. de ville bli köpta och jag kunde inte stå emot. varför skulle jag stå emot när färgerna gav mig en ögonorgasm? och när tygen och materialet gjorde så jag fick gåshud? det är i sånna lägen då man absolut inte ska snåla. det var två saker jag köpte (samt skosnören) och det är inte mycket i sig, men dessa materiella ting gjorde mig dag optimal. de gjorde mitt liv och de var värda varenda krona. jag är kär. kär i materiella ting. jag är en materialist som får ögonorgasmer och blir varm i kroppen av material som ser vackra ut. material som känns som en kärleksfull beröring på kroppen. jag är även kär i en person. en person som ger mig optimala orgasmer och som gör mig varm inuti. som får mitt hjärta att smälta och som får mitt huvud att snurra. alla materiella ting kan slänga sig i väggen (utom de nyinköpta och några saker till), för jag är kär på riktigt. förlåt om jag är respektlös och mitt liv är inte perfekt, men jag älskar. älskar långt mer än bara i det tysta. lyckliga tårar rinner ner för mina kinder. jag kan inte sluta le. lycka är en känsla, ingen plats, men jag känner att den är här för att stanna.