idiot! vem fan dödar sina barn och gömmer kropparna i sin källare? hur grose är inte det? om man nu inte vill ha barn får man väl för fan sluta knulla eller skaffa något preventivmedel. hur svårt kan det vara?

jag har tänkt lite på det där med att vara stark. ofta när någon ska beskriva mig så säger de stark. men då undrar jag lite, hur stark? när är man stark? när man bygger upp en vacker berlinmur runt sig själv och proppar in alla hemligheter och jobbigheter som inte passar sig att visa? är det starkt av en brottsling att försonas genom att en ande på ett moln dök in genom näsan och spred lite lyckoflingor i hjärnan och åkte sen ut genom öronen, ögonen och munnen, för helt plötsligt är det enda man ser guds verk, det enda man hör är guds röst och det enda man pratar om är hur mäktigt det var när gudfan hjälpte mig att bli fri från ett drogberoende och sina kriminella handlingar. är inte det att lägga ansvaret på någon annan? är det starkt att stå för en stark åsikt? för i så fall är nazister grymt starka...

Jag som är min egen gud. Den jag älskar mest. Den jag försöker få att må bra. Den jag vill ska vara omtyckt och bra. Den som förstör och förgör onda och goda ting. ”hej, jag är en tjej på ett x antal jordsnurr och jag söker någon som kan förklara hur jag är, för jag har fucking ingen aning!”. Hur ska jag kunna veta hur jag vill att andra ska uppfatta mig? Som en cool, snäll, omtänksam, ärlig, stark, känslosam, glad, häftig, modig, social, rolig, engagerad bla bla bla. Jag vill vara allt bra! Det vill väl alla? Man vill vara omtyckt och respekterad. Att vara bra bör man, annars dör man!

don't let the man get you down, girl!
love yourself and be who you want to be