spelar det längre någon roll? ett tidsfördriv.. är inte det nödvändigt när man är singel eller ska man leva i celibat tills the man of my life uppenbarar sig? varför känns det då fel? som att om man skulle göra något så skulle man bli stämplad med alla städers brudstämpel - "sära på benen bruden". kanske inte är as sugen på det. vet inte ens vad jag ska skriva. godnatt